rektorinnan

Jag började blogga för att jag ville kunna ventilera det som berör och stör mig, i första hand som nybliven mamma och engagerad samhällsmedborgare men också som yrkesaktiv inom skolvärlden när jag väl återgår till jobbet i januari.

Sedan blev det som med allt annat jag gör, det ska göras ordentligt och engagemanget bubblar över. I min iver att nå allt fler läsare  har jag börjat studera hur mer erfarna och framgångsrika bloggare gör. För min del har det lett till alltför många bilder, tidsinställda inlägg för att sprida ut mina funderingar över dagen, krystat fram något, bara för att det ska vara ett ständigt flöde och så blev det lite glättigt.

Jag tar ett djup andetag och börjar om. Jag hävdar inte att jag är avgrundsdjup och att jag endast har viktiga saker att delge, många av mina funderingar passar säkert bäst i en pappersdagbok som ingen annan behöver läsa... jag menar bara att jag istället för att vara så avskalad som jag hade tänkt från början har jag omedvetet börjat "jaga" läsare, börjat liksom skriva inläggen mentalt under dagen så att de blir lagom inställsamma och lätta att tycka om.

Det blir säkert någon bild ibland och modekommentar när jag hittar något jag riktigt gillar, men i första hand blir det jag och mina funderingar - Unplugged!