rektorinnan

Idag hade vi finbesök, min syster och en kär gammal vän tillbringade en ledig måndag med Lilltrollet och mig. Det blev bad efter en kladdig frukost, bus, lek, promenader och matningar.
Lilltrollet är ett efterlängtat barn och det första barnbarnet på både min och min mans sida. Då vi har varit öppna med både IVF och adoptionstankar har alla viktiga personerna i vårt liv känt sig delaktiga i processen. Mamma och min syster träffade Trollungen inom en timme efter förlossningen. De stöttade och servade under våra första omtumlande dagar som föräldrar.

Jag älskar sättet som min syster behandlar Trollungen på, hon tilltalar Lilltrollet som vem som helst, ifrågasätter dess upptåg och busar och skämtar med Trollungen som om det vore ett äldre barn, hon menar på att barn lägger sig på den nivån som förväntas av dem. Det är faktiskt roligt att se Lilltrollet och moster interagera, det beter sig helt enkelt mer vuxet än när jag överbeskyddar, samtidigt som det får mycket stimulans och massor kärlek av sin moster.

Eftersom jag är äldst, ja många år äldre än min yngsta syster, och flyttade hemifrån för att börja studera på högskolan innan hon gått ut mellanstadiet så har jag aldrig fattat att jag var en förebild för henne och mina andra syskon. Hon återkommer till det där med förväntningar, hon menar på att om man vet att det är möjligt att studera vidare, att flytta till en annan stad, att åka utomlands för att lära sig nya språk, så känns det som en självklarhet att göra allt detta när man "blir lika stor som syrran". Jag menar inte på något sätt att ta på mig äran för mina syskons framgång, men det var kanske lättare för dem att se en annan framtid än de klasskompisarna som inte hade samma stöd och uppmuntran hemifrån i vårt gamla arbetarkvarter.

Vi har ofta talat om vilken vid umgängeskrets Lilltrollet kommer att växa upp i; vid våra bjudningar samsas teknologie doktorer, barnskötare, jurister, mattanter, journalister, frisörer, ekonomer, långtidssjukskrivna, översättare, kulturarbetare, plåtslagare, skolledare, undersköterskor, toxikologer, arbetslösa, beteendevetare, miljöinspektörer, fabriksarbetare och många fler!  HBTare och värdekonservativa kan mötas vid middagsbordet, olika nationaliteter, olika språk, livsåskådningar får utbyta erfarenheter, moderater och vänsteraktivister kan stämma upp till sång och samsas vid familjehögtider, veganen kan möta jägaren och de båda söker ömsesidig acceptans för sina val.

Om vi låter våra vänner och släktingar berätta för Lilltrollet om deras syn på världen och dela med sig av den livskunskap och erfarenheter som de har kan Trollungen bli en vinnare. En vinnare då vårt barn kommer att ha förståelse för människors olika val i livet, en vinnare för att det förstår vikten av empati, en vinnare för att det kan knäcka olika sociala koder, en vinnare för att toleranta människor som accepterar andra och kan se till varje människas styrka kan uppmuntra andra till utveckling. Jag önskar att fler barn fick möjligheten att växa upp i den mångfalden som Trollungen får vara en del av.